Svenska kyrkans logotyp

Kyrkomötet - startsida
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor
Beslut

 
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande

2006:3
 
 
Struktur för ekumenisk teologi
 

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2006:3. I motionen föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att skapa en struktur i nätverksform för ekumenisk teologi i Svenska kyrkan.

Budgetutskottet har inkommit med yttrande B 2006:3y i vilket man framför att man inte anser att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och att Ekumenikutskottet därför, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.

Ekumenikutskottet framhåller vikten av en bred och kontinuerlig reflektion och fördjupning i teologiska frågor, inte minst inom det ekumeniska området. Teologisk reflektion bör ingå som en självklar del i församlingarnas ordinarie arbete. Enligt utskottets uppfattning skapas livskraftiga nätverk i första hand genom initiativ från dem som berörs och deltar i nätverkets arbete. Utskottet framhåller att ekumenisk teologi med fördel bedrivs ekumeniskt och att det redan finns lokala och regionala sammanhang som bör vara väl lämpade för samtal och fördjupning i ekumenisk teologi.

Utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå Motion 2006:3.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2006:3 av Dag Sandahl och Bertil Murray, Struktur för ekumenisk teologi

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skapa en struktur för ekumenisk teologi i Svenska kyrkan.

Andra utskott

Budgetutskottet har beretts tillfälle att yttra sig. Yttrandet B 2006:3y bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Ekumenisk teologi och dess konsekvenser

Ekumenik handlar om att sträva efter Kristi kyrkas synliga enhet och stärka de kristnas inbördes gemenskap i ord och handling. En självklar och grundläggande del av ekumeniken är det teologiska arbete som syftar till att överbrygga de teologiska skillnader som har lett till kyrkosplittring och som fortfarande hindrar kyrkornas synliga enhet. De ekumeniska teologiska studierna och samtalen fokuseras på frågor om kyrkosyn, sakrament, ämbete och splittrande lärofrågor. Bland de dokument som sådana samtal resulterat i och som Svenska kyrkan genom sitt kyrkomöte har tagit ställning till kan nämnas Dop, nattvard, ämbete (behandlad i Kyrkomötet 1985) och Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran (behandlad i Kyrkomötet 1996). Dessa dokument och de förberedelseprocesser som föregått dem påverkar kyrkornas självförståelse och får på sikt konsekvenser dels som förändringar i teologi, praktik och organisation, dels som ekumeniska överenskommelser med andra kyrkor och samfund. Sådana överenskommelser får konkret betydelse i församlingsarbetet i varierande utsträckning beroende på överenskommelsens innehåll och reception.

Stift och nationell nivå i kyrkoordningen

Kompetensfördelningen mellan nationell nivå och stift innebär enligt kyrkoordningen att den nationella nivån tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter bland annat vad gäller samråd med stiften samt ekumeniska relationer (fjärde avdelningens inledningstext). Kyrkostyrelsen har bland annat i uppgift att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet samt svara för Svenska kyrkans officiella relationer till andra kyrkor och samfund (10 kap. 3 §). I den första av dessa uppgifter får stöd till stiftens ekumeniska arbete sägas ingå.

Stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser (6 kap. 4 §). Enligt kyrkoordningen får Kyrkomötet inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 §). Varje stift är fritt att självt organisera sitt arbete och hur det uppdrag som kyrkoordningen beskriver ska utföras. Det betyder att stiftens arbete med ekumeniska frågor varierar beroende på resurser och prioriteringar. I allmänhet finns det handläggare i stiften som har de ekumeniska frågorna på sitt bord, men oftast i kombination med andra ansvarsområden som till exempel internationell mission och diakoni eller teologi och fortbildning.

Ekumeniska nätverk

Svenska kyrkan stöder och medverkar på sina olika nivåer i ett antal ekumeniska nätverk. Här nämns några av dem. Sedan 2001 samlas årligen, genom den nationella nivåns initiativ, de som i respektive stift arbetar med ekumeniska frågor. Syftet är att samtala och samråda i aktuella ekumeniska frågor samt att dela information och erfarenheter. Årligen inbjuder Svenska kyrkan till samtalsdagar med företrädare för de ortodoxa och österländska kyrkorna i Sverige. Syftet är att skapa en mötesplats för ekumeniska samtal utan krav på beslut. Till dessa samtalsdagar inbjuds stiftens ekumeniska handläggare och representanter för församlingar i det stift där samtalsdagarna ordnas respektive år. Ungefär hälften av Svenska kyrkans stift finns med i regionala ekumeniska råd eller samlingar. Oftast innebär dessa att samfundsledare på stifts-/distriktsnivå samlas för gemensamma överläggningar och utbyte av information i aktuella frågor. På lokal nivå finns cirka fyrahundra ekumeniska råd i Sverige. Det är dock rimligt att anta att graden av aktivitet i de olika lokala råden varierar kraftigt. För både nätverksmöjligheter och fortbildning i ekumenik erbjuds konferenser och utbildningar bland annat vid Ekumeniskt Institut för Norden (EIN), i vilket Svenska kyrkan har ett starkt engagemang, och vid Stiftelsen Fjellstedtska skolan. Utbudet av ekumeniskt relevanta kortare kurser vid universitet och högskolor har öket de senaste åren.

Konfirmandkonsulenterna

Motionen pekar på Svenska kyrkans konfirmandkonsulenter som en modell för ett nätverk för ekumenisk teologi. Sedan länge finns det ett väl fungerande nätverk av konfirmandkonsulenter i Svenska kyrkan. Den nationella nivån inbjuder till samlingar med konfirmandkonsulenterna 2–3 gånger per år. I samlingarna deltar varje gång cirka 25 personer, förutom konfirmandkonsulenter även representanter för organisationer med anknytning till Svenska kyrkans konfirmandarbete, till exempel Sensus Studieförbund, Svenska Kyrkans Unga och Verbum. Stiften är fria att organisera sitt arbete med konfirmandfrågor. Antalet konsulenter och tiden som finns avsatt för detta arbete varierar från stift till stift. Det kan handla både om stiftsmedarbetare heltidsanställda just för konfirmandarbete och om medarbetare i församlingar som arvoderas av stiftet för uppgiften att vara konfirmandkonsulent. Syftet med nätverket är att dela erfarenheter och få nya intryck. Med åren har nätverket kommit att fungera som ett slags kollegium för konfirmandarbete där man dels aktivt driver gemensamma utvecklingsfrågor, dels har kommit att få en viktig roll i tillsynen av hur Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete följs.

Överväganden

Utskottet vill inledningsvis instämma i motionens intention och framhålla vikten av en bred och kontinuerlig reflektion och fördjupning i teologiska frågor, inte minst inom det ekumeniska området. Teologisk reflektion bör ingå som en självklar del i församlingarnas ordinarie arbete. Såväl präster som lekmän behöver utrymme för att fördjupa sina teologiska kunskaper. Utskottet menar att prästerna har ett särskilt ansvar för att den teologiska reflektionen, i ekumeniska frågor såväl som i allmänhet, pågår i församlingarna.

Vidare vill utskottet understryka vikten av ordentligt utrymme för ekumenisk teologi i ut- och fortbildningar.

Enligt utskottets uppfattning skapas livskraftiga nätverk genom initiativ från dem som berörs och deltar i nätverkets arbete snarare än genom beslut ”ovanifrån” i organisationen.

Slutligen vill utskottet framhålla att ekumenisk teologi med fördel bedrivs ekumeniskt, och att de sammanhang som finns i lokala och regionala ekumeniska råd bör vara väl lämpade för samtal och fördjupning i ekumenisk teologi.

Sammantaget leder utskottets överväganden till att utskottet föreslår att motionen avslås.

Uppsala den 29 september 2006

På Ekumenikutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

    Christofer Lundgren

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Agneta Brendt, Lars Stjernkvist, Karin Uggla, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Birgitta Wrede, Angela Boëthius, Berit Nordmark, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.

Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar

Bilaga 1

 

Kyrkomötet
Budgetutskottets yttrande
2006:3y
 
 

Struktur för ekumenisk teologi
 

Till Ekumenikutskottet

Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2006:3 Struktur för ekumenisk teologi.

Enligt Kyrkomötets arbetsordning skall Budgetutskottets yttrande inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.

När det gäller inriktningen på arbetet bedömer utskottet bara om förslaget till beslut innebär att arbetet därmed skall bedrivas med en annan inriktning än den som föreslås i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet tar inte ställning till i vilken utsträckning ett förslag innebär ett bättre sätt att nå uppsatta mål eller angiven inriktning. Den bedömningen anser Budgetutskottet att Ekumenikutskottet måste göra i sitt betänkande.

När det gäller resurser för verksamhet på den nationella nivån gör Budgetutskottet den samlade bedömningen att Kyrkomötet inte bör medge den nationella nivån ytterligare resurser för att bedriva verksamhet utöver nu föreslagna kostnads- och planeringsramar. Detta med tanke på den ekonomiska utvecklingen som kan antas gälla för kyrkan i stort och också med tanke på de mycket stora ekonomiska problem som många församlingar redan drabbats av eller står inför. Utskottet menar därför att det inte är lämpligt att ge Kyrkostyrelsen nya uppdrag som innebär krav på en utökad kostnadsram.

När det gäller förslaget i motion 2006:3 anser utskottet att förslaget till beslut går att förena med föreslagen inriktning i Mål- och rambudgetskrivelsen. Budgetutskottet anser inte att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och menar därför att Ekumenikutskottet, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande därför bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.

Uppsala den 28 september 2006

På Budgetutskottets vägnar

Marianne Kronberg

    David Axelson-Fisk

Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Mats Johansson Flygg, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.

Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.

Previous PageAlla betänkandenNext Page